Borgmästaren

Våran borgmästare

År 1955 kom Jimmy Brandmansson till liv. Han var en söt liten unge med mycket fett och redan från början var han arg och grinig. Hans bästa vän var en dammråtta som hans mamma dammsög upp. Han har aldrig gillat sin pappa och han flyttade till en 2:a i Stockholm vid 16 års ålder. Han tröttnade snabbt på alla glada grannar och alla hundar som pissade på gräsmattan. Han bestämde sig för att flytta, igen. När han en dag sökte på internet efter en ny lägenhet så hittade han istället ett hus i Sveriges minsta stad Borsholm. Han tänkte för sig själv ”skit samma, jag har ändå inget liv. Om jag har tur så finns det inga glada grannar.”

Stadshuset

Jimmy var ute och gick en dag när han plötsligt såg en tidning som låg på marken. På framsidan stod det med stora tjocka bokstäver:

Ny borgmästare sökes till Sveriges minsta stad! Du anmäler dig i stadshuset på Jordbävargatan 7.

Pixabay CC0 Public Domain
Pixabay CC0 Public Domain

Jimmy tyckte att det lät som en start på hans långa ensamma liv. Han gav sig iväg och efter fem minuters promenad kom han fram till ett hus som han aldrig kommer att glömma.

Huset var stort, säker 11 våningar, och färgen måste ha varit den snyggaste färgen han har sätt. ”Tyvärr så är det fula buskar och träd utanför, men det ska jag ändra på” sa han högt. En kvinna gick förbi och tittade undrande på honom som om han var en idiot.

Det nya livet

Det tog säkert en millisekund att hitta entrédörren. Det var en stor brun dörr med ett mönster lika vackert som hans dammråtta en gång var.

Väl inne så har någon satt upp en skylt med texten:

Ansökan om att bli borgmästare är hitåt!

Under den skylten var det ännu en skylt med en pil på. Han gick dit pilen pekade och hamnade i en sal med en stor kristallkrona.

Pixabay CC0 Public Domain
Pixabay CC0 Public Domain

Han gick fram till ett bord där det låg en stor hög med papper. Han tog ett av dom och skrev upp sitt namn, efternamn, var han bor, om han har några husdjur, om han var singel och så vidare. Det han inte la märke till var att en man har hela tiden stått i ett hörn och glott på honom.

Jimmys första reaktion var ett skrik, sedan pekade han finger och gick.

När Jimmy kom hem la han sig direkt i sängen för att försöka sova. Han ville inte tänka på att andra människor som han inte ens känner ska avgöra om dom ska kasta bort hans liv eller ge honom en andra chans.

Nästa morgon så ringde hans telefon kvart över fem på morgonen. Han svarade irriterat, ”vad vill du?! Klockan är är kvart över fem på morgonen! Är det ingen som får sova i den här staden längre?”

Mannen i telefonen svarade lungt, ”du kommer att bli en perfekt borgmästare!”

Jimmy svarade, ”vadå borgmästare? Vann jag?”

Mannen säger lungt igen, ” ja det kan man väl säga, du var den ända som ställde upp så vi hade inget val.”

Mannen lägger på i örat på Jimmy och Jimmy börjar skrika av glädje. ”Mitt liv har räddats!”

Efter att Jimmy har stressat på sig kläderna och slängt i sig frukosten så är han entligen framme i stadshuset.

Han springer runt och skriker ”allt är mitt! Bara mitt!”

Jimny ser en skylt där det står borgmästarens rum är hitåt!

Han springer in i rummet och det första han ser är en stor platt TV och en chips skål. Han slänger sig till soffan och börjar äta chips, sedan sätter han på TV och ser på en skräck film.

Det var Jimmy Brandmassons historia fram till första dagen som borgmästare!

(Läs mer om borgmästaren i pressen i länken nedan)

Jimmy Brandmansson i pressen MK